Frågor & Svar

Som det framgår av denna information är det både för- och nackdelar med att få inopererat en knäprotes.

Beslut om operation kräver att du noggrant överväger för- och nackdelar samt risker innan du i samråd med din doktor fattar definitivt beslut.

En knäprotes kommer aldrig att fungera helt som ett normalt knä.

Knäet slits snabbare vid hög aktivitet, som längre löprundor, tunga lyft och fysiskt hårt arbete.

Det är realistiskt att förvänta att du efter operationen har mindre behov av smärtstillande medicin, kan sträcka knäet helt, kan böja knäet så du kan sitta i en vanlig stol, kan cykla och gå i trappor.

Dessa resultat uppnås hos 90-95 % av patienterna.

5-10 % av patienterna uppnår inte helt så tillfredsställande operationsresultat. 2-3 % kan efterföljande få fler smärtor än de hade innan operationen.

Knäleden har en tendens till att svullna upp till ett till två år efter operationen, så det slutliga resultatet kan först värderas härefter. Enstaka kan alltid ha dessa problem även allt är gjort helt ok.

Har du tungt fysiskt arbete eller dyrkar kontaktidrott eller annan sport som belastar knäet kan du inte räkna med, att du kan fortsätta med detta efter operationen.

Med en hel knäprotes får man oftast god funktion, men det kan vara svårt att gå ner på huk och ligga på knä. Man får gärna göra det.

Med en halvprotes får man större chans till full knäfunktion, lättare för att ligga och belasta på böjt knä.

I de flesta fall förlöper operationen av en konstgjord knäled utan komplikationer, men vid varje operation finns det risker.

Infektion

Vid 1-2 % av operationerna förekommer infektion.

Övervikt, diabetes, reumatoid artrit, rökning samt infektion i andra delar av kroppen ökar risken för infektion betydligt.

En infektion i en konstgjord led kan betyda, att knäet skall rensas vid en ny operation.

Det kan också bli så att protesen helt måste avlägsnas. Härefter blir det en långvarig period innan man eventuellt kan sätta in en ny knäprotes.

För att undvika infektion får du förebyggande antibiotika i anslutning till operationen.

 

Lös protes

Överviktiga samt unga, aktiva personer har större risk till att protesen lossnar tidigt. Lossnar protesen kan det insättas en ny. Denna har dock generellt sämre hållbarhet än den först insatta protesen.

Knäskålsproblem

I samband med operation är det sällan det sätts in en knäskålsprotes. Få procent får dock smärtor i knäskålen senare och detta kan göra att man bedömer, att man ska insätta en knäskålsprotes vid en förnyad operation. Cirka 50 % av patienterna blir hjälpt av denna operation.

Stelhet – nedsatt rörlighet.

Vissa patienter utvecklar ärrvävnad efter en operation som kan nedsätta knäets rörlighet. I enstaka fall kan man lossa det vid en ny operation. Risken minskar vid tidig träning.

 

Nervpåverkan

De flesta patienter får nedsatt känsel i huden kring operationsärret. Detta kan till stor del gå tillbaka, men vissa patienter kan ha kvarstående känselnedsättning som dock inte har någon praktisk betydelse.

I sällsynta fall kan känseln på ovansidan av foten och förmågan att böja foten bakåt/uppåt påverkas. I de flesta fall försvinner dessa besvär av sig själv. Dock kan de vara kvarstående. Eventuellt kan en specialbandage avhjälpa.

Hjärt/kärlsjukdomar kan öka risken för komplikationer vid dessa operationer.

 

Mekaniska ljud

Vissa upplever mekaniska klickljud från knäet. Dessa ljud kan vara störande men är oftast utan betydelse.

I samband med mottagningsbesöket tar ortoped tillsammans med dig ställning till om du ska opereras, eller om annan behandling är lösningen för dig.

 Om du ska opereras informeras du om operationen av teamet som består av ortoped, sköterska, sjukgymnast och narkosläkare.

Du kan eventuellt få operationsdatum vid första besöket, där man ger den preoperativa informationen.

Sköterskan kollar blodprover och bedömer om du har möjlighet att klara dig när du kommer hem.

Målsättningen med operationen är, att du ska kunna gå hem till eget boende dagen efter operationen. Det är därför viktigt att alla funktioner i hemmet är optimerade.

 

Blodprovstagning

Vi kommer att ta blodprover på dig och ett hjärt-EKG.

Du erhåller informationsbroschyr och är välkommen att fråga om eventuella oklarheter.

Du kommer även att få instruktioner om hur du ska träna.

Hela din behandling fokuseras på att det är teamwork, där både personalen på mottagningen, på den preoperativa enheten, operation, uppvakningsenheten och avdelningen samt mottagningsfunktionen (systermottagning, sjukgymnast) efteråt är ett team.

 

Narkosbedömning

Du kommer att träffa narkosläkare, som tillsammans med dig, tar ställning till om ryggbedövning eller sövning är mest lämpligt i ditt fall.

Inom knäkirurgin blir allt fler patienter sövda, vilket gör att möjligheten till snabb mobilisering ökar.

Hos de flesta patienter är biverkningar i form av smärtor samt illamående mindre om man sövs.

Rökning ökar klart komplikationsrisken vid operation.

Om du är rökare skall du sluta röka minst åtta veckor före och minst åtta veckor efter operationen. Även vid kortare tid till operation, anbefaller vi starkt, att du slutar röka.

Vi vet att rökstopp hjälper hela läkningsprocessen och att rökning ökar risken för alla komplikationer.          

Alkoholintag ökar risken för komplikationer efter operationen.

Om du konsumerar mer än Socialstyrelsens gränser skall du minst fyra veckor före operation sluta med alkohol. Detta minskar risken för infektion, blödning och hjärt/lungproblem efter operationen.

(14 standardglas per vecka för män och 9 standardglas för kvinnor)